Carolina Olsson

YES! Klappat och klart. Nu har jag hämtat ut penicillinet så allt kommer gå åt rätt håll och allt kommer snabbt bli bra. Nu ska jag sluta tjata om hur synd det är om mig. På fredag är jag redo att möta folk. Det gäller att bita ihop och hålla ut i dessa två trista kommande dagar . Redan efter första tabletten så känner jag mig friskare. yippie. pepp!

Det kan hända rätt mycket roligt i väntrum. Jag satt bredvid tidningsstället på en sida och en annan kvinna satt på andra sidan. Sen när precis när jag skulle ta en tiding skulle hon också ta en. Så vi tog i var sitt hörn på samma "se och hör". Tror ni det blev pinsamt?

Hon: Haha, oj. ville du också läsa den?

(eh hjälp vad ska jag säga: NEJ? för uppenbarligen ville jag det. Eller JA och tjuras på med att jag  fortfarande vill ha den)
Jag: Ja jo, precis. Men det finns ju fler, jag tar en annan. Spelar ingen roll för mig. (HÄÄÄH)

Hon: Nejgud, ta den här du. Jag kan ta en annan.

Jag:  Eh okej, *ta emot* läsaläsarödrödröd!!!


Sen så efter ett tag så hörde jag att tidningskvinnan var sjukt hungrig. Alla i hela väntrummet (typ 6 pers) hörde garanterat hennes klagande mage. Man märkte hur nervös hos blev för hon satt och skruvade sig och så fort det började kurra så kom hon med något lamt försök att dölja det med en host eller tidningsprassel. Tyckte synd om henne. Jag vet hur det känns.

Sen satt det också fräschaste killen i väntrummet. Så satt jag där i täckbyxor, toppluva, historiens fulaste jacka och bara var gammåderfärdihadd medan en snygg brud satt mitt emot honom som han totalt råspanade på. Lyckans ost..... Men hon hade pojkvän!!!!! HAHAHAHA så går det när man är ytlig.... eh?


nuså, TV!